~♥

Alltså, nu blir det lite ordspyor här är jag rädd. Men ni får stå ut helt enkelt.

Jo, jag har suttit och läst lite på sådana här Självförtroendebloggas-inlägg… Och det verkar ju totally awesome, right? Jag menar deras tips är ju ganska självklara och så men de är ju fortfarande bra tips. Stå på dig, tro på dig själv, se dig själv i spegeln och tänk att du är snygg precis som du är osv. Det är ju så det borde vara. Men så kommer antagligen den här lilla saken vi kallar verklighet ikapp oss. För to be honest, om man verkligen var så och tyckte precis sådär som alla tips och råd, hur skulle man uppfattas då? Probably, like a bitch.

För det är ju så det är, right? Är man självsäker och tycker om sig själv, då är man ju inte en normal svensk inte, no no. Då blir man lätt uppfattad som divig och bitchig. Sen så finns det ju då de som lyckas tycka om sig själva utan att folk börjar snacka skit. Så nu måste man alltså tycka om sig själv och vara självständig på rätt sätt. What. The. Fuck.

Detta gör mig galet deprimerad. (Okej nu ljög jag. Jag blir bara deprimerad om jag tänker på det supermycket, vilket jag inte gör så ofta såatteeh) men det stör mig hur som helst. Var finns bloggen/kursen där man lär sig att må bra i sig själv på "rätt sätt" då? Denna supernerviga, blyga och osäkra tjejen skulle vilja läsa lite! ehe. Skulle ju vara jobbigt om man lärde sig tycka om sig själv och på så sätt skaffa massa haters, ehe. ;)

Nerå. Men som sagt. Ordspyor taken right out of my mind. Så lite oslipat får det vara. Jag tänker ju bara högt, right?

Två underbara personer som visar kärleken så öppet att jag tycker om mig själv,
bara för att jag verkar så bra i deras ögon. I Love You. ♥